Lördagen den 26 januari 2008 blev till en underbar magisk kväll när Pia åkte på en rejäl blåsning och kidnappades för att ännu en gång firas eftersom hon fyllt 50 år.  

Som en avledande manöver firades ju Pia av även på nyårsaftonen och hon trodde hon kunde pusta ut efter detta men eftersom uppfinningsrikedomen är stor i detta gäng blev det en till helkväll för Pia. Pia fattade ingenting när hon kidnappades och fördes bort mot okänt mål och dottern Jolin som engagerats som hundvakt hade hållit mun trots att detta planerats sedan månader tillbaka.

Festen blev en annorlunda upplevelse då fem bilar fullproppade med folk styrde kosan till Homna och Sture Brorsson för en tur ut i skogen till häst och släde. (Här skulle det egentligen stått att Gertis sa: ”Nu jävlar skall här åkas häst och släde och så öppna han en öl”. Men eftersom detta var något utöver det vi vanligtvis brukar syssla med, hoppar vi över den frasen denna gång).

Efter en akademisk kvart med lite rundsnack och inmundigande av lugnande dryck fylldes tre slädar med folk och ekipagen började sin färd i de mörka björn- och vargrika voxnaskogarna där små strategiskt utplacerade eldar lyste upp färdvägen. Eldkvastar fastsatta bak på slädarna och bjällrorna på kallblodshästarna bidrog till att stämningen höjdes ytterligare den magiska kväll. Temperaturen var idealisk med någon minusgrad och det enda som saknades var snön på träden.

Ett första stopp gjordes mitt i skogen och en jägare med bössa iförd vargskinnspäls och långt skägg bjöd på glögg och tilltugg. Som av en ren tillfällighet kunde även vargars ylande höras på långt håll någonstans långt bort i skogen.

Efter stoppet lastades slädarna full med folk igen och ekipagen gav sig av längre och längre in i de djupa skogarna och för att till slut stanna upp vid ett torp mitt ute i skogen där hemlighetsfull verksamhet pågick, det var någon som ”brände” något.

Vi var nu framme vid det skogvaktartorp där festligheterna skulle fortsätta. Den sköna uppvärmda stugan och den speciella lukten av fotogen, svett och vedträn ett gammalt skogvaktartorp kan frambringa gjorde att stämningsfaktorn upphöjdes ytterligare och vi bjöds på en välsmakande köttgryta samtidigt som Sture Brorsson underhöll med historier från Ronny och Annikas, Pia och Gertis och Putte och Lenas sängkammare, hur han nu kunde veta det. Även Gertis cykelhistorier omnämndes men dom är ju vida kända även utanför vårt gäng.

Efter maten samlades festdeltagarna ute runt elden och från ingenstans ute i mörkret dök det plötsligt upp en bonn-dräng med ryggsäck och yxa  med jylfen vidöppen. På bredaste ovanåkersmål började han underhålla festdeltagarna och plockade även fram gitarren och drog av några låtar. När skogstrubaduren som f ö hette Christer Stenberg försvunnit lika snabbt som han dök upp, blev det kaffe och födelsedagstårta inne i skogstorpet igen och nya anekdoter av Sture Brorsson.

Efter en trevlig kväll i det lilla skogstorpet var det så dags att bege sig hemåt igen och slädarna lastades åter på med festdeltagarna. Efter några minuters körning stannade ekipagen och på en bergknalle framför oss lyste en eld. Sture Brorsson beordrade största möjliga tystnad och endast knastrandet från eldkvastarna kunde höras i den vindstilla natten då ett mäktigt trumpetsolo uppe på bergsknallen spred sig över voxnaskogarna, mycket stämningsfullt! Trumpetaren Bo Hansson spelade tre låtar innan ekipagen for vidare tillbaka till Homna.

Natten avslutades hemma hos Lina och Joel där Fia bakat Pizza och sallad och alla var överens om att det var en kväll att minnas…

SL

Foto: Claes

FOTO: Lena

 Foto: Lotta

Foto: Lina