Gertis och Jonke 50 år   
 

Vi vill tacka alla för uppvaktningen den 12 maj  /Jonke och Gertis

 

Referat

Hemlighetsmakeriet visste inga gränser inför planeringen av födelsedagsfesten för nästa kull som passerat de femtio, Jonke och Gertis.  

Under stort säkerhetspådrag hade en hård kärna träffats regelbundet för att dra upp riktlinjerna om hur kidnappningen skulle ske och där varje minut kartlagts, chaufförer anskaffats, flyktvägar rekognoscerats, påhittade förstärkare uppfunnits, vänkretsen till jubilarerna dammsugits och givetvis utformningen av menyn på festen.  

Via lokaltidningen avsade sig Jonke sig all uppvaktning vilket dock avfärdades med ett gapskratt av gänget.

Under förespegling att åka och titta på en förstärkare lurades Gertis iväg intet ont anande av Putte alltmedan kidnapparna tog plats i en av replokalerna på f d Häggesta skola denna lördag den 12 maj. In ramlade Gertis och började flacka med blicken, ungefär som om han letade efter en förstärkare men där fanns bara några gamla kompisar.

Efter ca tio sekunder började det går upp för Gertis att han blivit totalblåst, Heder stack en öl i näven på Gertis och tystnaden var så olidlig i lokalen att om någon tappat knappnålar på golvet hade det nog låtit som trumsolon i replokalen. Alla väntade nämligen på de förlösande orden som till slut kom: ”Nu jävlar skall här 50-årsfiras sa Gertis och så öppna han en öl, fast det såg ut mer som om han menade ”Nu jävlar, var är förstärkaren då?.”

Nåväl, första delen av kidnappningen var nu avklarad med glans och vi låg t o m före i planeringen. Nu styrdes stegen ner till Jonkes föräldrarhem, där synnerligen klassisk mark återigen beträddes då vi tog vägen genom ”Johanssons källare” och man riktigt kunde känna historiens vingslag när vi gick in genom källardörren och in på heltäckningsmattorna.

Eftersom ingen kom ihåg var lysknappen fanns blev här tid för eftertanke och lite minnen och sakta men säkert gled man trettio år tillbaka i tiden när det slaskades öl, vin, grogg, chips, ostkrokar och f-n vet vad på dessa klassiska heltäckningsmattor och där röken låg tät, stämningen var hög och musiken med Boston och John Miles var på högsta volym.

Mitt i drömmen slog blixten ned och 70-talet försvann lika snabbt som det tar att gnugga bort de vita prickar som uppstår i ögonen när man snabbt går från mörker till ljus, det var dock ingen blixt utan Heder som efter diverse famlande till slut hittat lysknappen och vi lämnade den k-märkta källaren för att smygande ta oss upp till Jonke som satt med sina närmaste ute på altanen, mitt uppe i födelsedagsfirandet.

Jonke verkade ta det hela med ro när vi dök upp och bjöd på whiskey med mamma Ruth gafflande i bakgrunden. Ruth var lika slagfärdig och pigg nu som för trettio år sedan när man tittade ner i golvet och lite småsluddrande försökte förklara att man behövde låna toaletten.

Sedan bar det av till Prästnäset där stackars Pontus, 18 år med nytaget körkort fick köra en överbelastad bil med salongsberusade, gapiga, medelålders män och deras pilsner. När samma bil var tvungen att stanna på Granbergshöjdens minilivs och inhandla Sapas kvällsranson av cigaretter gick bilen på fälgarna de sista kilometrarna ut till Prästnäset, men va fan gör väl det när man har en farsa som äger en hel bilaffär.

Middagen bestod av en helt fantastisk rökt pepparlax med kokt potatis,  hjortonröra, stenbitsromsröra och Pias kladdkaka till efterrätt.

Kvällen och natten förflöt som i samma höga stämning som vanligt och det hela avslutades med korvgrillning och årets första dopp i Voxsjön av Pip, alltså kan man sammanfatta det hela som vanligt, mycket roligt eller som ”Poppas” skulle ha sammanfattat det hela: ”Det var fan så inihelvetes djävla helvetes kul djävlar-anama, men dim-helvetet kom efter att klockjäveln visat nio”.

SL

 

Eftersom det är rekordmånga bilder som publiceras på denna sida av de tre fotograferna läggs dom upp efter respektive fotograf

Foto: Putte

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   Foto: Torgny  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Pip